Indikatorart: Är en art som påvisar hög artrikedom och/eller förekomst av hotade/rödlistade arter. (s76) Exv; lunglav.
Signalart: En typ av indikatorarter som skogsstyrelsen anser är användbara för att lokalisera skogar med höga naturvärden. (s77)
Paraplyart: Är en art vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arters inom samma naturtyp. (s78)
Kvittensart: En kvittens – med vars förekomst ska visa på att man lyckats med att få de rödlistade/hotade arterna att överleva. (s79)
Hierarkiska förekomsmönster: Innebär att ovanliga arter främst finns i artrika områden, medan det i artfattiga områden nästan bara finns vanliga arter.



3


2


1


VÄRDEPYRAMID

Finner man en art från pyramidens topp är chansen stor att man även hittar från de lägre nivåerna.
Ansvarsart: Är arter som en region eller nation har ett speciellt ansvar för. Om en art har sin huvudutbredning i ett land eller i en region bör den arten ha en högre prioritet flr bevarande jämfört med en art som har enstaka poulationer i samma region, men sin huvudutbredning någon annanstans.
Nyckelarter: Är arter vars ekologiska betydelse är stor, ofta större än vad deras mängd antyder.





Metoder för att inventera mångfald i Sverige.
1. Nyckelbiotopsinventering: Bygger på bedömning av skogens struktur och förekomsten av signalarter.
(Nyckelbiotop: Är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mkt stor betydelse för skogen flora och fauna. Det finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. )
”ett skogsbestånd som hyser eller kan hysa rödlistade arter.”
2. Skogsbiologernas naturvärdesbedömning: Baseras på strukturer och processer som är relativt lätta att bedömma. (Poängsystem).
3. Fem ess metoden: Man utför landskapstäckande inventeringar av grova träd och hålträd, samt inventeringar av utvalda indiaktorarter.
4. Jätteträdsinventering: Inventering av stora träd.
Inför föreläsning – Naturvårdsbiologi, naturvärden och NBI. (86-96, 244-272)
 Artbevarande i Sverige: Tidig naturvård (t. 1900)  genom att anlägga nationalparker i fjällkedjan. Man avsatte också ett litet område tallskog på Gotska sandön. Mitten av 1900  naturreservat. 1960  idag: man kom på hur hårdhänt skogsbruket egentligen var för några av skogens arter.








”Skogen är en tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn till andra intressen tas. ”

Konceptuella modeller: Man pekar ut en färdväg eller generella mål man bör sikta mot, men där få konkreta anvisningar finns om hur man bör gå tillväga på detaljnivå. Vet hur man ska göra men ej hur man ska komma dit! (s92)
Spatialt explicita modeller: Anger i detalj hur mycket, hur och var naturvårdsåtgärder ska göras. (s92)

ASIO-modellen
Grunden i idén är att skogsbrukes metorder ska härma de naturliga störningarna – främst brand. Man har delat in marken i fyra olika nivåer.
A- mark: ”Aldrig”, är de marker som naturligt aldrig eller nästan aldrig brinner.  Försiktiga skötselåtgärder här! Sumpskog och våtmark.
S-mark: ”Sällan”, marker som brann med långa mellanrum. Högproduktiv mark med örter och gran dominerande.
I-mark: ”Ibland”, dominerande klass, sköter du enkelt med slutavverkningsmetod.
O-mark: ”Ofta”, riktigt torra marker, flerskiktade tallskogar/hedar dominerar. Precis som med ”I” slutavverkning med skärm/fröträdställning.

FSC och PEFC (certifiering och gröna planer)
Huvuddragen i certifieringen som naturvårdsmodell är en kombination av direkt avsättning och kvarlämnande av träd och död ved, efter avverkningar. En viktig princip är också att hålla lövandelen inom vissa nivåer.

PG – Produktion och generell hänsyn.
Huvudsakligen virkesproduktion med kvarställande av evighetsträd, högstubbar och död ved. 10 % nv.
PFK/K – Produktion förstärkt hänsyn/kombinerade mål. Ca 15-90% nv.
NS/NO – Naturvård skötsel/naturvård orört. Naturvård i första hand  100 % nv.

För varje skogsinnehav som certifieras eller får en grön plan, måste minst fem procent av arealen hamna i kategorin NS/NO. Du får heller ej välja sämst producerande del av skogen (d.v.s. minst lönsamma för produktion) utan måste välja ett där du exv har en nyckelbiotop.)

SAMMANFATTNING SKOGSVÅRD.
- 1900  idag
- Efter Rio-konventionen
- ASIO-modellen
- Certifiering och gröna planer
- Skogsvårdslagen
- Nyckelbiotoper, biotopsskyddsområde och naturvårdsavtal.
Naturhänsyn i brukad skog. S.244
Naturvårdspotential: bedöms främst på 2 faktorer:
- Uppskattad tid – om beståndet avsätts till fri utveckling eller blir föremål för restaureringsåtgärd.
- Avstånd till befintliga naturvärden och vilken typ av naturvärden dessa är. (Ju mer lik värdekärna – ju bättre!)
Värdekärna: Avvikandeskogsparti eller helt bestånd i skog. Gärna nyckelbiotop, potentiellt reservat eller biotopsskyddsområde.

Föreläsning – Roger 6/9. (bilaga 1)
Naturvärde:
+ -
Struktur Mångfald Hinder
Art innehåll Artrikedom Risk
Känslomässig Glad Ledsen
Rumslig Stor Stor (: så liten som möjligt)
Tid Ökande Värde (:-)

Levande skogar: miljömål.se
Skogen och skogens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.


OO – ointressant objekt
ON – Objekt med naturvärde
NB – Nyckelbiotop
FF – Flora/faunalokal
CWD – Grov död ved
FWD – Klen död ved


Föreläsning – Naturvårdsvärden och artinventering 6/9 (bilaga 2)
Naturvärden:
- Framförallt arter och strukturer
- Varierar beroende på person
- Styrs av lagar och opinion
Varför görs en naturvårdsbedömning?
- Skogsvårdslagen
- Samhällets intressen och påverkan
- Historiken
- Bevara biodiversiteten – stora biologiska brister
- Ansvar?
- Naturvårdsverket – länsstyrelsen
- Skogsstyrelsen
- Skogsägarna (statliga, bolag och privata)

Vilken strategi man väljer beror på:
- Förkunskap om arter och strukturer i området
- Målet med bedömningen
Urskogsinventering s. 78-82.
- Regeringsuppdrag till LST
- Inventering för att skydda värdefulla skogsområden
- Urskogsområden (hitta, avgränsa, beskriva, värdeklassificera 1-3)
- Fokus på strukturer, historik (ej arter)
- Prioritet
- Stora områden, låg kulturpåverkan, gammal och
Mångformig skog, representativ för regionen.
”Steget före” 1987 – idag.
- Ideellt initiativ
- Identifierade områden med hög biodiversitet
- Oftast mindre områden
- Värdeklassning (riks, län och kommun)
- Värdepyramid
- Skog med hög ålder och andel död ved, lång träd och markkontinuitet, få spår efter avverkning, dikning mm.

Nyckelbiotopsinventering 1993 – 2003
- Regeringsuppdrag till SVS – 1990
- Inventering på all skogsmark efter skog med höga naturvärden
- Småskogsbrukets marker 1993-98
- Mellan- och storskogsbrukets marker tom 2003
- Även kommuner, försvaret, kyrkan, allmänningar.
- Metoden används fortfarande av framförallt skogsstyrelsen.
- Förberedande undersökning av objekt
- Flygbilder, kartmaterial, ÖSI, skogsbruksplaner mm.
- Fältinventering och registrering – fokus på:
- Strukturer/nyckelelement
- Arter (signalarter, rödlistade arter)
- Först flyginventering sedan även på marknivå
- Information till markägare
- Prioritet
- Ovanliga, artrika skogsmiljöer (ofta med sällsynta och hotade arter)
Nyckelbiotoper: är ett skogsområden med mycket höga naturvärden. Egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynnade arter i skogen ska ha en möjlighet att överleva.
Naturvärdesobjekt: Objekt med vissa naturvärden som har potential att utvecklas till en nyckelbiotop (inom en inte alltför avlägsen framtid)
Rödlistad art: Art som finns i Artdatabankens lista över arter vars framtida överlevnad i landet inte är säker.

Rödlista: Nationell förteckning över rödlistade arter – enligt nationella kriterier samt samråd med IUCN (internationella Naturvärdes unionen). Se bild.

Skogsbiologerna 2000 – idag
- Privat initiativ/företag
- Indirekt metod för att bedöma biotopers naturvärde
- Ledning till målklassning (PG, PF, NS eller NO)
- Ledning till skötsel och eventuella naturvårdsåtgärder
- För hela objekt upp till 10 ha (mindre – medelstora)
- Indirekt Bristanalys!
- Prioritet
- Beskrivning och kvantifiering av olika parametrar: Strukturer, åldrar, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan mm.
- Arbetssätt
- Utgångspunkt: objektets motsvarande naturskogsfaser.
- Klassning i biotopgrupper (N, O, S, Ä, V och K)
- Fokus på strukturer
- Värdebedömning i poäng
- Kvantifiering (enstaka – flera – påtagligt – rikligt)
- Ej fokus på arter (men kan noteras)
Skyddsvärda Natur- och Urskogar på Statlig mark (SNUS) 2002-2004
- Regeringsuppdrag till NV (LST) 2002
- Underlag för en nationell strategi för formellt skydd av skog
- Identifiering av urskogsartade skogar på all skogsmark
- Bedömning av skyddsåtgärder (reservatsavbildning)
- Sammanställa kunskapen om statliga skogar samt tillgången på information om natur- och kulturvärden på statlig mark)
- Dialog och samverkan
- Landskapsperspektiv – stora områden
- Värdebaserad ansats
- Områden med höga naturvärden på beståndsnivå
- Prioriteringsmodell för urval av områden
- 3 steg
- Arealmål (totalt 4 00 000 ha)
- Uppföljning och utvärdering
- Konsekvensbedömningar
- Indelning i funktionsklasser
- Värdekärnor (V1, V2)
- Utvecklingsmark (U1, U2)
- Arronderingsmark (A)
- Prioritet – allt! Både strukturer, arter och historia
- Ålderssammansättning, död ved, trädslagsblandning, historik, störning, topografi och geomorfologi, flora och fauna (inkl. rödlistade arter), kultur- och fornlämningar.

Föreläsning – Död ved (TJ). 6/9 Bilaga 3
Grundläggande koncept:
1. Hålträd (ihåligt ruttet gegg – mulm och är viktigt!)
2. Förmultning – succession (Vedsvamp, insekter och överväxning)
3. Storleken har betydelse! (grövre – finns kvar längre osv, olika samhällen i grov vs smal stock.)
4. Diversitet  diversitet. (exv: skugga vs ljus, omgivning)
5. Dynamiskt substrat kräver dynamiska invånare (anpassning)
6. Kontinuitet (exv: rumslig och tidsmässig)  spridning
7. Död ved är ej skräp som bör städas bort!

Rödlistade arter och signalarter R.P 10/9 (bilaga 4)
Rödlistad art – har utdöende risk
Signalart – signalerar naturvärde
Fokalart – i bevarandebiologisk fokus
ÅGP – art – hotad art i åtgärdsprogram
Indikatorart – indikerar samhälle eller miljö
Nyckelart – andra arter är beroende (blåbär)

”Skydda skogen”
- 2009 Haddebo
- Naturnära skogsbruk
Utdöende mönster:
- Deterministiska (Bestämda)
- Jakt, introduktion av arter, habitatförändringar, ex trofiska
- Stokastiska (Slumpmässiga)
- Små populationer  ökad risk för lokala utdöenden pga.
- Demografisk risk, ex: ingen fortplantning
- Miljörisk (abiotisk) ex: extrem väderlek, storm, översvämning
- Rumslig risk, dynamik i lokala utdöenden och kolonisation
Utdöende vortex
- Ökad sannolikhet för arters och samhällens överlevnad
- Utdöendemönster – ofta samverkande faktorer
1. Överutnyttjande (jakt, skörd, insamling)
2. Habitatförändringar (predatorer, homogenisering)
3. Små populationer (demografisk-, miljö och rumslig risk)
4. Genetisk drift (variation och inavel)
- Förändringar i population, förekomst och utbredning
1. Minskande och/eller små populationer
2. Fragmentering
Varför?
- Produktion och miljö
- Skogens värden och konflikter
- Service i lokala skogsekosystem
1. Ombesörjande (provisioning service) – 40 % av läkemedel
2. Kulturell (cultural service) – naturfilmer, naturböcker etc
3. Regulerande (regulating service) – naturlig buffer och rening (all död ved osv)

Rödlistor
- Revideras vart femte år  förändras
- Nu utdöenderisk, tidigare hotbild
- Ej bestämda (NE) och utom fara (LC) publiceras ofta inte i rödlistan
- Artdatabanken och naturvårdsverket är ansvariga
- Rödlistning är en klasificering av taxa, med nationell och global utdöenderisk
- IUCN (World Conservation Union) har 5 kriterier och 10 kategorier
- Många länder följer IUCNs kriterier
PVA – Riskanalys
MVP – minsta livskraftiga population
PVA – Simuleringsmodeller
Stokastisk – nativitet och mortalitet
E-kriteriet – kvantativ analys
NT – 5 % på 100 år
EVA – Minskande population + minskande fragment

Rödlistade skogsarter 2010
- 2131 arter (>51 %) 710 är insekter
- DD: kunskapsbrist 177st (57 är insekter)
- RE: nationellt hotad/utdöd 72st (42 är insekter)
- CR-VU: hotad 863st (292 är insekter)
- NT: nära hotad 675st (319 är insekter)
Fokalarter – arter i fokus
- Fokalarter – fokus i svensk bevarandebiologi
- Främst hotade arter (VU-CR)
- Ofta specifika habitatkrav  specialister
- Än mer Natura 2000- och ÅGP-arter
Signalarter
- Arter som indikerar miljöer med höga naturvärden
- Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering 1990 
- Tidsbesparande och kvalitetssäkrande
- Lätt att känna igen och hitta + höga naturvärden
- ”Kvitto” på strukturer + utan, ex ”L” i SOL!
- Olika organism-grupper behövs pga. lågt överlapp
- Handbok för NB = bla kärlväxter, lavar, svampar och insekter
Nationellt utdöda skogsarter 2010:
72 arter, varav 42 är insekter
1. Specifika habitatkrav, exv: grova döda träd – alpbock och glanspraktbagge
2. Höga trofinivåer, exv: vedlevande rovinsekter – tallstumpbagge och stumpbagge
RLi – Rödlisteindex
Beräknad utdöendehastighet + förändring med tid
SLUTSATSER RÖDLISTA OCH SIGNALARTER
- Deterministiska och stokastiska utdöenden
- Utdöendevortex –> minskande populationer
- Rödlistan revideras vart 5;e år --> förändras
- 7 kategorier varav 3 hotade, VU – CR
- Hotad = risk minst 10 % på 100år (VU)
- Kriterier = minskande populationer och fragment
- RE – habitatkrav och höga trofinivåer
- RLi --> 30 % naturskogsarter inom 50år
- Fokalart = arter i bevarandefokus
- Signalart = ”kvitto” höga naturvärden
- Lågt överlapp --> lav, svamp, insekt och spett
Skogsbrukets historia i Norrland – introduktion LÖ 10/9
(inför exkursion till kärringberget)
Skogar i Norrland finns ofta till pga. skogsbränder på 1800-talet, dvs. ej planterat.

Base lin condition – hur har det sett ut tidigare. Dvs andel björk, död ved osv. Sköta skogen med historiken i åtanke. FSC och andra är ofta uppbyggda med historiska grunder.

Skogsexploatering och förändring
- Exploatering av skogen 1830-1920
- Modernt skogsbruk
Kulturvärden i skog
- Kulturspår i träd/förindustriellt skogsbruk
Frågeställning:
- Varför uppstår ett industriellt skogsbruk i Norrland?
- Hur gick det till?
- Hur förändrades skogen?
Före 1830
- Lågintensivt, med arealkrävande skogsbruk i allmänhet
Efter 1850
- Övergång till successivt alltmer intensivt skogsbruk
En viktig faktor: elden
Efter 1850: man hugger ved hela vintrarna, införskaffande sig hästar --> Befolkningsökning pga skogsbruket

Skogsexploatering 1830:
- Starkt ökande export av trävaror från Norrland.
- Sverige världsledande export av sågade trävaror 1880.
- Sverige världsledande export av pappersmassa 1900.
- Dramatisk påverkan på ekonomi, sociala förhållanden och skogsekosystemen.
Varför?
- Stort förråd av gammal skog i Norrland
- Stor efterfrågan på virke i Europa – varför? Jo, pga. industrialiseringen
- Nära tillgång (jämfört med exempelvis: Canada)
Industriella revolutionen i västra Europa
- Effektivare jordbruk
- Frihandel
- Ny teknologi
- Skapar efterfrågan av virke
Exploatering av den boreala skogen 1830:
- All skog påverkad av huggning
- Successiv exploatering – flera riktningar
- Export av gammal tallskog
- Utglesning av skogen – ingen skogsvård

Exploateringsformer 1830-
- Privata markägare
- Leveransvirke
- Privata markägare
- Leveransvirke(1830-)
- Avverkningsrätter (1860-) (50års)-->(5år, 1900)
- Skogsbolagens markköp (1880-1906)
- Köper av bönderna!
50 % av den privatägda marken köps upp av skogsbolagen, under 26år! (1880-1906)
- 1906 bolagsförbudslagen (förbjöd all handel)
- 1903 första viktiga skogsvårdslagen
- Man måste återbeskoga!
Modernt skogsbruk 1900-
- Uthålligt skogsbruk
- SVL 1903
- Återväxt efter avverkning
- Intensivt skogsbruk
- Sådd, plantering, bränning
- Dikning
- Gallring/röjning
- Kalhyggesbruk
- Teknisk utveckling
Hur har skogen förändrats?
- Minskning av gamla, grova träd
- Minskning av döda träd
- Virkesförrådet har ökat
- Flerskiktad skog --> enskiktad skog
Kulturvärden i skogen:
- Träd med ristningar
- Skogshuggarkojor
- Same förrådskojor
- Hamlade träd
Samiska barktäkter:
Man åt alltid (inte bara under nödår)
I början av sommaren.
- På tallen vid 80 år
- Tallens innerbark som föda: kolhydrater, vitaminer och kolesterolsänkande egenskaper.
- Ej nödfödda – anpassade sig till klimatet
- ”Tallmånaden” – juni

Skogsbrand som naturfenomen AG 10/9

Förutsättningar för eld:
- Bränsle
- Torka
- Antändning
Gynnsamt För fuktigt Dåliga bränslen

Boreal skog
Stäpp
Savann
Chaparall (medelhavsklimat)
Tundra
Regnskog Tempererad lövskog

Effektiv brandbekämpning --> skötselbränning. När det är gynnsamt och elden tagit fart kan det tom brinna på myrar. Elden kan även hoppa långt.
Krav: 5-10dagar utan regn.
Sluten tallskog i medeltal kring 20dgr/år.

FWI: Fire weather index --> brandriskindex

”Tar sig inte elden på marken så är det ingen idé.”

Hur beskriver man eldens ”styrka”?
--> Brandintensitet ”Energifrigöring per längdenheter av glamfronten”. Där flamlängd är en indikator på brandintensitet.

Intensitet: (energi bränsle/ytenhet) x spridningshastighet





Värmen dödar:
- Temperatur avtar ovan flammorna
- Temperatur avtar nedåt i marken
- Celler dör vid 60grader
Hur påverkas marken?
- Bränningsdjupet centralt – glödbrand styrs av humuslagrets fukthalt.
- N-förluster, N-mobilisering
- Förhöjt pH
Hur påverkas ett träd?
- Kronskador (intensiteten)
- Stamskador (kambium/floem)--> barktjocklek, intensitet
- Rotskador (bränningdjup, rotningsdjup)
Brandskötsel:
- Hur styr man effekterna när man bränner?
- Intensiteten (antändningsmönster viktigt)
- Bränningsdjupet (val av dag)
Kronbrand/toppeld
- Brand i krona
Reservatskötsel
- Fri utveckling --> naturen får ha sin gång
- Fri utveckling --> brandskydd
Diagnosticering av skadesvampar PH 11/9
Hur ser skadan ut?
- Lokalisering
- Barr
- Skott
- Stam
- Rot
Bra sidor för svampkännedom:
- Skogsskada.slu.se
- Svampguiden.com
Olika inkörsportar för exv: parasiter är antingen genom klyvöppningar eller skador på stam. Drabbas bara barr --> barrparasit. Honungsskivling kan växa långt från trädet, och går på både löv och barrträd.